Så utformar du en arbetsplats som fungerar i vardagen

29 oktober 2026

En person arbetar vid en dator med två skärmar. Till höger en kvinna med kort blont hår och ett leende. Arbetsplatsens utformning är modern och funktionell.

En modern arbetsplatsens utformning med gröna väggar, ljudisolerade bås och ergonomiska arbetsstationer.

Du försöker läsa en rapport, men samtal, bländande ljus eller ett trångt skrivbord gör arbetet onödigt ansträngande. En genomtänkt utformning av arbetsplatsen minskar ofta sådana hinder, men lösningen beror på vilka arbetsuppgifter som faktiskt utförs där.

En fungerande arbetsplats börjar med hur arbetet går till

  • Utgå från uppgifterna, inte från en standardlösning för alla kontor.
  • Skilj mellan zoner för koncentration, samtal och gemensamt arbete.
  • Kontrollera ljus, ljud, luft och utrymning som delar av samma fysiska miljö.
  • Bedöm riskerna före en förändring och följ upp om åtgärderna fungerar.
  • Arbetsgivaren ansvarar för den befintliga arbetsplatsens utformning.

Planera efter arbetsuppgifterna, inte efter en kontorsmall

Ett kontor kan se modernt ut och ändå fungera dåligt. Om medarbetare växlar mellan videomöten, ostört analysarbete och spontana samtal behöver lokalerna stödja olika sorters aktivitet, annars konkurrerar arbetssätten om samma yta.

Börja med att kartlägga vad som sker under en vanlig arbetsdag: när människor behöver koncentrera sig, var samtal hålls och vilka utrymmen som står tomma. Prevent rekommenderar aktivitetsanalys och mätning av hur lokalerna används som underlag inför en kontorsförändring. Det ger en bättre grund än att enbart fråga vilken kontorsstil gruppen föredrar. Prevent

För ett mindre kontor kan det räcka med en tydligt avskild tyst plats, ett rum för samtal och en gemensam yta. I ett större öppet kontor kan samma princip innebära zoner med olika ljudnivåer. Jag tycker att den lösningen är mer användbar än ett helt öppet landskap där varje aktivitet förväntas fungera överallt.

Ljud, ljus och luft behöver bedömas var för sig

Det är lätt att fokusera på möblerna, men ett skrivbord löser inte störande efterklang, reflexer i skärmen eller unken luft. AFS 2023:12 ställer separata krav på bland annat ljudmiljö, belysning, dagsljus och luftkvalitet. Föreskriften började gälla 1 januari 2025 och ersatte AFS 2020:1, så äldre hänvisningar kan peka på en upphävd föreskrift. AFS 2023:12 om utformning av arbetsplatser

För dagsljus och utblick är utgångspunkten att arbetsplatsen ska utformas så att båda kan erbjudas under arbetsdagen. Om det inte är rimligt att bygga om eller flytta, eller om verksamheten gör det omöjligt, ska arbetsgivaren vidta åtgärder som så långt som möjligt kompenserar för bristen. Det är alltså missvisande att behandla starkare takbelysning som en automatisk ersättning för fönster och utsikt.

Luftflödet har också en tydlig utgångspunkt i föreskriften. Vid inomhusarbete ska det normalt gå att tillföra minst 7 liter uteluft per sekund och person, plus minst 0,35 liter per sekund och kvadratmeter golvyta. Det är riktvärdet i regeln, inte en garanti för att luften upplevs bra i varje lokal; aktivitet, material och föroreningar kan kräva mer.

Rätt utrustning gör det lättare att variera arbetsställningen

En stol som går att ställa in hjälper föga om bordet är för litet eller skärmen står så att nacken måste böjas hela dagen. För datorarbete ska arbetsplatsen kunna anpassas så att arbetstagaren kan inta bekväma och varierade arbetsställningar, enligt Arbetsmiljöverkets vägledning.

Kontrollera först om underarmarna kan vila, om skärm och tangentbord går att placera flexibelt och om stolen kan justeras efter kroppsmått. Skärmen ska kunna flyttas och vinklas; vid vanligt kontorsarbete ligger dess övre kant ofta i eller strax under ögonhöjd. Det är en praktisk utgångspunkt, inte ett exakt mått som passar alla. Arbetsmiljöverkets råd om dator- och bildskärmsarbete

Om flera personer delar utrustning bör inställningarna gå snabbt att ändra. Annars blir den tänkta flexibiliteten lätt en arbetsstation som passar den senaste användaren, men ingen annan.

Återkommande besvär pekar ofta på olika åtgärder

Huvudvärk, ljudtrötthet eller ont i nacke och axlar kan ha flera orsaker. Anteckna var och när besvären uppstår, vilken uppgift som pågår och vilka delar av miljön som skiljer sig från en fungerande arbetsplats. Den informationen gör det lättare att bedöma rätt åtgärd i stället för att gissa.

Situation eller tecken Möjlig orsak eller följd Nästa steg
Samtal i närheten stör koncentrationsarbete Arbetsytor för tysta uppgifter och samtal ligger för nära varandra Pröva en tyst zon eller flytta samtal till ett avskilt rum
Reflexer eller bländning vid skärmen Armaturer, fönster och skärm är olämpligt placerade i förhållande till varandra Justera placering och belysning, och kontrollera om besväret kvarstår
Trötthet eller besvärande lukt i ett rum Ventilation, belastning eller föroreningskällor kan påverka luftkvaliteten Rapportera besvären och be arbetsgivaren undersöka ventilationen och lokalen
Återkommande nack- eller axelbesvär vid skärmarbete Utrustningen kan hindra bekväma och varierade arbetsställningar Se över skärmhöjd, stol, bord och placering av styrdon

Om problemen finns kvar efter en enkel justering ska de tas upp med arbetsgivaren eller skyddsombudet. Arbetsmiljöverket beskriver att arbetstagare kan rapportera risker och lämna förslag, medan arbetsgivaren ska ge möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöverkets vägledning om arbetsplatsens utformning

Ändra lokalen först efter riskbedömning och uppföljning

En flytt av skrivbord, en ny rumsindelning eller övergång till aktivitetsbaserat kontor kan skapa nya risker även när förändringen verkar liten. Före en sådan ändring bör arbetsgivaren undersöka hur den påverkar bland annat ljud, tillgänglighet, arbetsställningar och säkra utrymningsvägar. Riskbedömningen ska leda till åtgärder, inte stanna vid en lista över problem.

  1. Beskriv förändringen och vilka arbetsuppgifter som påverkas.
  2. Gå igenom riskerna tillsammans med berörda arbetstagare och skyddsombud.
  3. Bestäm åtgärder, ansvarig person och hur resultatet ska följas upp.
  4. Kontrollera efter förändringen om besvären minskat och om nya problem uppstått.

Ansvarsfördelningen beror också på skedet. Vid projektering ligger ansvar på aktörer som byggherre och projektör för att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö i den färdiga lokalen, medan arbetsgivaren ansvarar för utformningen av den befintliga arbetsplatsen. Bygglov eller slutbesked innebär inte i sig att arbetsmiljökraven är uppfyllda.

Om en förändring lämnar kvar trängsel, buller eller bristande tillgänglighet ska frågan därför följas upp och hanteras i arbetsmiljöarbetet, även om lokalen redan är i bruk. Texten är allmän information och ersätter inte juridisk rådgivning; vid en konkret tvist eller osäkerhet bör du rådgöra med en sakkunnig inom arbetsmiljö.

En bättre arbetsplats märks i vardagens små hinder

När samma störning återkommer varje dag är det ofta mer användbart att ändra placeringen, ljudmiljön eller utrustningen än att be människor vänja sig. Börja med det som hindrar arbetet mest, följ upp om åtgärden hjälper och justera därefter. Då blir utformningen ett stöd för arbetsdagen, inte ännu en sak som arbetstagarna måste kompensera för.

Den här artikeln är endast av informativ och utbildande karaktär. Materialet har tagits fram med stöd av moderna analys- och språkverktyg (AI). Rådgör med en expert innan du fattar ett beslut.

Vanliga frågor

Utgå från vilka aktiviteter som sker under arbetsdagen och placera koncentrationsarbete, samtal och gemensamt arbete i olika zoner. På ett mindre kontor kan det räcka med en avskild tyst plats, ett rum för samtal och en gemensam yta. I ett större kontor kan zonerna ha olika ljudnivåer.

Nej, starkare takbelysning är inte automatiskt en ersättning för fönster och utsikt. Arbetsplatsen ska utformas så att dagsljus och utblick kan erbjudas under arbetsdagen. Om det inte är rimligt att bygga om eller flytta ska arbetsgivaren vidta åtgärder som så långt som möjligt kompenserar för bristen.

Utgångspunkten i föreskriften är minst 7 liter uteluft per sekund och person, plus minst 0,35 liter per sekund och kvadratmeter golvyta. Det är ett riktvärde, inte en garanti för god luft i varje lokal. Aktivitet, material och föroreningar kan göra att mer luft behövs.

Arbetsgivaren bör först beskriva förändringen och vilka arbetsuppgifter som påverkas, och sedan riskbedöma bland annat ljud, tillgänglighet, arbetsställningar och utrymningsvägar tillsammans med berörda arbetstagare och skyddsombud. Bestäm åtgärder, ansvarig och hur resultatet ska följas upp. Kontrollera efter förändringen om problemen minskat eller om nya risker uppstått.
Betygsätt artikeln

Genomsnitt: 4.8 / 5 · 10 betyg

Taggar

ergonomi ljudmiljö ventilation riskbedömning kontorsplanering

Dela inlägget

Kommentarer (0)
Lägg till en kommentar