När chefen får dig att må dåligt på jobbet - vad kan du göra?

15 november 2026

Silhuetter av två män i kostym. Den ena mannen pekar anklagande, den andra lyssnar med böjt huvud. Känns som att min chef får mig att må dåligt.

Två personer vid en anslagstavla med post-it-lappar. En kvinna gestikulerar, en man sitter. Känns som min chef får mig att må dåligt.

Du får ont i magen inför avstämningen, går igenom chefens senaste meddelande flera gånger och känner dig mindre trygg på jobbet. När din chef får dig att må dåligt kan arbetsmiljön vara en del av problemet, men nästa steg beror på vad som faktiskt händer och hur det påverkar dig.

Du ska kunna få hjälp utan att börja hos chefen

  • Dokumentera händelser med datum, ord eller beslut och hur de påverkar arbetet.
  • Vänd dig vidare till en högre chef, HR, skyddsombud eller facket om närmaste chef är problemet.
  • Arbetsgivaren ansvarar för att förebygga risker i arbetsmiljön och ha rutiner för kränkande särbehandling.
  • Sök stöd för hälsan via vårdcentral eller företagshälsovård om stressen ger sömnproblem, ångest eller hjärtklappning.

Återkommande beteenden säger mer än en dålig dag

En skarp kommentar eller ett spänt möte kan kännas tungt, men det räcker inte alltid för att avgöra vad som pågår. Titta i stället på mönstret: återkommer nedlåtande kommentarer, ändras krav utan förklaring, eller får du inte information du behöver för att sköta jobbet?

Arbetsmiljöverket beskriver kränkande särbehandling som handlingar som kan leda till ohälsa eller till att någon ställs utanför arbetsgemenskapen. Att bli förlöjligad, ignorerad eller utestängd från nödvändig information är exempel. En konflikt eller ett enstaka missförstånd är inte automatiskt samma sak, men upprepning och konsekvenser för arbetet är skäl att ta situationen på allvar. ([av.se](https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo/motverka-krankande-sarbehandling?trk=public_post_comment-text&utm_source=openai))

Jag tycker att det är klokare att beskriva vad som hände och vad det ledde till än att börja med en etikett på chefen. Det gör det lättare för någon utanför situationen att förstå vad som behöver förändras.

En tydlig anteckning gör det lättare att visa vad som händer

När allt flyter ihop i huvudet blir det svårt att se om situationen förändras eller upprepar sig. Skriv därför kort efter varje händelse: datum, plats, vad som sades eller gjordes, vilka som var där och följden för arbetet. Spara relevanta mejl och meddelanden enligt arbetsplatsens regler, men undvik att sprida känsliga uppgifter om andra.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:2, som gäller sedan den 1 januari 2025, säger att arbetsgivaren ska ha kända rutiner för hur uppgifter om kränkande särbehandling tas emot och hanteras, samt hur den som är utsatt snabbt kan få hjälp. Om närmaste chef är berörd kan du enligt råden vända dig till en högre chef eller ett skyddsombud.

Försök hålla en skriftlig kontakt saklig. Beskriv exempelvis: ”Vid mötet den [datum] avbröts jag flera gånger och fick inte informationen som behövdes för uppgiften. Jag vill att vi går igenom hur arbetsuppgifter och återkoppling ska hanteras framöver.” Be om ett tydligt nästa steg, till exempel ett möte med HR eller en annan chef närvarande.

Välj väg efter vad som händer och hur du mår

Det finns ingen poäng med att ta samma väg i varje situation. Ett oklart uppdrag kan behöva redas ut direkt, medan hot, återkommande förnedring eller tydlig ohälsa kräver snabbare stöd från någon annan än chefen.

Situation Vad den kan tyda på Nästa steg
Otydliga krav eller motstridiga besked Arbetsfördelning och förväntningar är oklara Be om skriftlig prioritering och tydliga ansvarsområden
Återkommande förlöjliganden eller att du utestängs från arbetsinformation Risk för kränkande särbehandling Dokumentera och kontakta högre chef, HR, skyddsombud eller fack
Chefen är problemet och arbetsgivaren svarar inte Den vanliga rapporteringsvägen fungerar inte Be skyddsombudet ta upp arbetsmiljöbristen med arbetsgivaren
Sömnen påverkas, du får ångest eller hjärtklappning Belastningen påverkar hälsan Kontakta vårdcentral eller företagshälsovård; ring 1177 för råd om vård

Skyddsombudet kan, om arbetsgivaren inte åtgärdar en arbetsmiljöbrist, göra en formell begäran enligt 6 kap. 6 a § arbetsmiljölagen. Det är skyddsombudet som lämnar en sådan begäran, inte den enskilda arbetstagaren. Arbetsmiljöverket prövar arbetsmiljöfrågor, men avgör inte skuld eller ersättning i en personlig konflikt. ([av.se](https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/skyddsombud-och-arbetsmiljoombud/begaran-om-atgarder-av-brister-i-arbetsmiljon/?utm_source=openai))

Arbetsrelaterad ohälsa är inte ett tecken på att du överdriver

Att må dåligt på jobbet är inte ovanligt, även om orsakerna skiljer sig åt. I Arbetsmiljöverkets undersökning om arbetsmiljön 2024 uppgav 27 procent av arbetstagarna att arbetsmiljön påverkade deras hälsa ganska negativt. Siffran visar inte att chefen alltid är orsaken, men den påminner om att arbetsmiljö och hälsa hänger ihop. ([av.se](https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/rapporter/sverige-om-arbetsmiljo-rapport-2024-10.pdf?utm_source=openai))

Om stressen ger återkommande sömnproblem, oro eller hjärtklappning behöver du inte vänta tills jobbet blivit ohållbart. 1177 rekommenderar kontakt med vårdcentral eller företagshälsovård vid hög stress med sådana besvär. Om du känner dig akut otrygg eller riskerar att skada dig själv ska du söka akut hjälp.

Om du berättar om situationen för arbetsgivaren, håll isär två saker: stöd för ditt mående och åtgärder i arbetsmiljön. Företagshälsovården kan ge stöd, medan arbetsgivaren behöver hantera riskerna i arbetet. Texten är allmän information och ersätter inte råd från vården, facket eller juridisk rådgivning. Ta stöd av rätt instans innan du fattar beslut som kan påverka din hälsa eller anställning.

Ta nästa steg utan att bära hela ansvaret själv

Du behöver inte bevisa att chefen är en viss sorts person för att berätta att något påverkar din hälsa och ditt arbete. Börja med en saklig beskrivning, välj en mottagare som inte är direkt inblandad och be om en tydlig åtgärd. Om den första vägen stängs finns skyddsombud, fack, företagshälsovård och vård att vända sig till.

Den här artikeln är endast av informativ och utbildande karaktär. Materialet har tagits fram med stöd av moderna analys- och språkverktyg (AI). Rådgör med en expert innan du fattar ett beslut.

Vanliga frågor

Anteckna datum, plats, vad som sades eller gjordes, vilka som var närvarande och hur händelsen påverkade arbetet. Spara relevanta mejl och meddelanden enligt arbetsplatsens regler, men sprid inte känsliga uppgifter om andra.

Du kan vända dig till en högre chef, HR, skyddsombud eller facket. Beskriv konkreta händelser och be om ett tydligt nästa steg, exempelvis ett möte med HR eller en annan chef närvarande.

Skyddsombudet kan lämna en formell begäran om åtgärder enligt 6 kap. 6 a § arbetsmiljölagen. Det är skyddsombudet, inte den enskilda arbetstagaren, som gör begäran. Arbetsmiljöverket prövar arbetsmiljöfrågor, men avgör inte skuld eller ersättning i en personlig konflikt.

Kontakta vårdcentral eller företagshälsovård om stressen ger återkommande sömnproblem, oro eller hjärtklappning. Du kan ringa 1177 för råd om vård. Om du känner dig akut otrygg eller riskerar att skada dig själv ska du söka akut hjälp.
Betygsätt artikeln

Genomsnitt: 3.5 / 5 · 2 betyg

Taggar

kränkande särbehandling skyddsombud företagshälsovård arbetsrelaterad stress

Dela inlägget

Kommentarer (0)
Lägg till en kommentar